X hits on this document

151 views

0 shares

0 downloads

0 comments

12 / 53

tillgång till mobiltelefon och av dessa använde 42 % mobiltelefonen. Av de 36 % som hade tillgång till en PC och av dessa var 27 % aktiva användare. Tillgång till Internet hade 22 % och av dessa var 17 % Internet användare. Respondenterna visade stort intresse för eHealth applikationer, men intresset avtog med åldern. Kartläggningen visade att ju äldre respondenterna var ju mera tilltog behov av medicinsk och social hjälp, och de var oftare ensamstående utan någon familjemedlem som kunde ta hand om dem. Stroetmann et.al. (2003) konstaterade att det är viktigt i framtiden med rätt infrastruktur, utbildning, information och aktiviteter för ökad medvetenhet så att inte ett tudelat samhälle skapas där äldre människor riskerar att hamna utanför. Under våren 2002 höll Vårdalstiftelsen och Carelik en konferens under rubriken ”Att bo och vårdas hemma –IT ger nya möjligheter”. Under konferensen menade Kjerstin Genell Andrén från Sveriges Pensionärsförbund att det var viktigt att låta de gamla vara med och bestämma utvecklingen. Hon påminde om att bland personer över 75 år har endast 9 procent tillgång till en dator och 3 procent till Internet. Modern teknik i hemmet eller i särskilt boende måste göras begriplig, annars kan den upplevas skrämmande. Målet med tekniken är att bidra till trygghet, självständighet och självförtroende (Vårdal, 2002).

Det finns som tidigare nämnts en övertygelse från de styrandes sida att utvecklingen av framförallt mobila tekniska lösningar skall lösa de problem och dilemman som tidigare nämnts (Proposition 1999/2000:149) och internationellt och nationellt pågår en mängd olika e-hälso projekt för att utveckla och testa mobila lösningar.

2.6.1.1 Mobilt trygghetslarm – exempel på tidigare studier

I mitten av 1990-talet startades SAFE 21, ett forsknings- och utvecklingsprojekt finansierat av Europeiska kommissionen (EU). Projektet syftade till att utveckla trygghetslarm för att fungera överallt inomhus, likväl som utomhus. Detta skulle ske via radio, mobiltelefon och global positionsteknologi2. Projektet bestod bland annat av följande av delprojekt:

  • ”Voice pendant” - halsband med inbyggd radioutlösare som syftat till att möjliggöra tvåvägskommunikation, för att ge större tillit och mobilitet att våga röra sig kring huset, i trädgården och så vidare.

  • Mobilt trygghetslarm – med hjälp av GSM och GPS skapades ett helt mobilt trygghetslarm för att möjliggöra mobilitet. Systemet informerar automatiskt om brukarens exakta position vid ett eventuellt larm.

  • Teleövervakning – visar hur enkel övervakning kan användas i hemmet, genom utnyttjande av trygghetslarmet uppbyggnad. EKG, blodtryck, blodets syresättningsförmåga, andning och kroppstemperatur är exempel på vad som kan integreras i trygghetslarmet (Ibid.).

Utvärdering av SAFE 21-projektet visade att deras trygghetslarm har nått framgång som en standardprodukt eftersom det kan nå upp till de krav som konsumenterna efterfrågat. Dess effektiva pålitlighet, enkla installation och låga kostnader har även gjort denna framgång möjlig (Vlaskamp, 1998).

På äldreboendet Lötsjögården i Sundbyberg, som drivs som entreprenad av Svensk Äldreomsorg AB, har de boende under 2002 fått testa ett larm som ger information om deras hälsotillstånd. Det larmar automatiskt vid till exempel fall eller temperaturförändring. Andra larm måste personen själv aktivera men inte detta passiva larm som bärs på armen. Armbandet, som larmar utgående från personliga mätvärden, kan personen även använda som

2

Exempelvis GPRS (General Packet Radio Service) och GPS (Global Positioning System)

11

Document info
Document views151
Page views151
Page last viewedSun Dec 04 10:26:29 UTC 2016
Pages53
Paragraphs1000
Words20476

Comments