X hits on this document

174 views

0 shares

0 downloads

0 comments

13 / 53

vanligt trygghetslarm för att larma personalen. Vid manuellt larm får individen direkt kontakt via en högtalartelefon i bostaden. Genom sensorer mäts kroppens fuktighet, temperatur och rörelser. Normalvärdena är individuellt inställda och vid avvikelser från det normala larmas personalen via de larmtelefoner de bär på sig. Värdena kan avläsas på dator under ett dygn efter registrering. Givetvis har denna form av individuell registrering väckt etiska samtal. Men alla som har valt larmen har valt dem aktivt. Larmet är från början utvecklat i Finland, men vidareutveckling sker i Sverige i samarbete med företaget Alleato. Det är inte enbart i Sundbyberg som larmet testas. Larmet har även använts av rehabiliteringspatienter på Danderyds sjukhus (Carelink, 2004).

MobiHealth var ett projekt inom EU:s femte ramprogram (www.mobihealth.org). Projektet startade i maj 2002 och avslutades i december 2003. Målet med MobiHealth var att utveckla ny mobil teknik inom hälso- och sjukvårdsområdet baserad på 2.5 och 3 G teknologin. Den teknik utvecklades syftade till att integrera olika sensorer i ett trådlöst Body Area Network (BAN). Dessa sensorer skulle mäta och trådlöst överföra vitala parametrar, tillsammans med ljud och bild. Mottagare var sjukvårdspersonal av olika slag och syftet var att öka patienters livs - tillfredställelse å ena sidan och å andra sidan förbättra och införa nya tjänster inom prevention, diagnostik, assistans på distans, fysisk aktivitets status och även klinisk forskning. Projektet bestod av flera inbördes olika försök (trials), vars syfte var att genom olika tillämpningar testa om mätdata går att överföras med mobil teknik (se Deliverable 1.3: Detailed description of trial scenarios. www.mobihealth.org). Ett av dessa försök innebar utvecklingen av ett mobilt, trådlöst larm som skulle användas av personer som har behov av ett trygghetslarm. Det vanligaste trygghetslarmet som finns på marknaden fungerar endast inom en radie på 10m från den basstation som larmet är kopplat till. Det innebär att trygghetslarmet i många fall kan komma att fungera som en begränsning av rörelseförmågan och därmed även påverka rörelsebeteendet i form av minskad rörelsefrihet. Hypotesen var att om trygghetslarmet är mobilt, skulle även individens rörelseförmåga öka med ökad rörelsefrihet som resultat. Resultatet av detta pilotprojekt, The Light House Alarm and Locator trial, visade att de äldre som testade det mobila larmet var beredda att offra integritet mot ökad trygghet och mobilitet. Personalen var tveksam till användningen av positionering på grund av integritets intrång men kunde ändå se fördelarna med att lättare kunna lokalisera personer som larmade utanför hemmet (Melander Wikman, Jansson, Hallberg, Mörtberg & Gard, manuskript, 2006)

2.6.2 Informations- och kommunikations teknik (IKT) vid rehabilitering i hemmet – etiska aspekter.

Hemmet är i genuin mening brukarens domän. I hemmet skall brukarens integritet tillgodoses mer än någon annanstans. Hemmet är inte utformat för att vara en arena för rehabilitering. Rehabilitering i hemmet med hjälp av IKT kan innebära att förändringar måste göras t ex placering av dator och videokommunikationsutrustning, hjälpmedel och/eller att ta bort trösklar och mattor. Målen med rehabilitering måste därför anpassas till brukarens och/eller de anhörigas önskemål mer än om motsvarande insatser sker på institution. Autonomi, som är en styrande princip i rehabiliteringsarbete, förutsätter att rehabiliteringspersonalen vid rehabilitering i hemmet omdefinierar sina roller från behandlare till informatörer, handledare och implementerare av klienternas önskemål. Ett slags partnerskap måste utvecklas mellan klienter och rehabiliteringspersonal där etiska problem och konflikter kan lyftas fram och lösas i samförstånd (Tamm et al, 1997). Även Meier & Purtilo (1995) beskriver hur relationen mellan personal och brukare förändras från det profession – patient förhållande som rått under den tidiga sjukhusvistelsen på akut medicin/kirurgienheten till ett mindre paternalismiskt när brukaren påbörjar rehabiliteringen. Brukaren förändras från att vara i en beroende ställning till

12

Document info
Document views174
Page views174
Page last viewedThu Dec 08 16:32:28 UTC 2016
Pages53
Paragraphs1000
Words20476

Comments