X hits on this document

171 views

0 shares

0 downloads

0 comments

14 / 53

att få mer kontroll och känsla av empowerment. Denna förändring sker emellertid inte så lätt utan kräver tid och uppmuntran. Meier & Purtilo (1995) menar att detta motivationsarbete underlättas om relationen mellan rehabiliteringsaktörer och brukare mer liknar den som finns i en vänskapsrelation med ömsesidig respekt.

Vid rehabilitering och användande av IKT i hemmet möts olika aktörer, dels rehabiliteringsaktörerna dels de som bor i hemmet och brukar tjänsterna. Två perspektiv möts

  • hemmet som ett hem och hemmet som en arbetsplats. När det gäller användande av IKT och

hjälpmedel i hemmet blir konflikterna extra märkbara. IKT i hemmet kan upplevas olika av brukare; den kan ge brukaren större trygghet, självbestämmande och livskvalitet eller ses som ökad kontroll, ökat beroende av rehabiliteringspersonal eller en källa till ökad oro för symtom och sjukdom. Brukaren kan uppleva IKT i hemmet som ett skydd för den personliga integriteten eller som ett hot mot den. Användandet av IKT i hemmet förändrar också det fysiska rummet och innebär att monitorer, datorer och ev. videokommunikationsutrustning finns i hemmet, vilket kan upplevas som hot eller möjlighet.

Lagstiftningen kan vara motsägelsefull. Hälso- och sjukvårdslagen betonar vårdtagarnas önskemål och Arbetsmiljölagen betonar rehabiliteringsaktörernas arbetsmiljö. Det är ett faktum vid rehabilitering i hemmet att rehabiliteringspersonalens makt och expertinflytande inte alltid stämmer överens med brukarnas önskemål och behov i hemmet. Detta kan uttryckas som svårigheter att kommunicera till följd av olika kunskap, olika värderingar och/eller olika intressen. Dessa etiska problem kan lösas om rehabiliteringspersonalen utifrån sina perspektiv visar öppenhet och lyhördhet för brukarnas behov och att deras önskemål kan tillåtas genomsyra rehabiliteringsåtgärderna (Tamm et. al., 1997).

2.7 Utvärdering av teknik ur ett empowerment perspektiv

Teorier kring eget ansvar, själv bestämmande, beslutsamhet och egenvård, tillsammans med egenkontroll och strävan, är kopplade till begreppet empowerment för individen (Ghaye, 2001). Empowerment kan också definieras som i vilken grad individen är involverad i att definiera problem och att sätta upp mål (Tilley et al., 1999). Empowerment begreppet används ofta inom hälso promotion eftersom det innebär den process som möjliggör att individen tar kontroll över och förbättrar sin hälsa. Empowerment bör ses som en gradvis planerad process som är genuin och som genomförs på ett etiskt sätt (Steiner & Stainer, 2000). Det finns en förhoppning både från regering, företag och medborgare att ny teknik och e-hälsa skall hjälpa till i den process som empowerment innebär. E-hälsa beskrivs ofta som ett verktyg för ökad empowerment till den enskilde medborgaren. Genom egen kontroll och tillgång till information för eget beslutsfattande skall den enskilde medborgaren stärkas. Denna syn på IKT som verktyg till ökad empowerment stöds av EU och en särskild plan för utveckling av e-hälsa samt en hälsoportal på Internet (Europe´s Information Society). Genom stöd av ny teknik för att t.ex. få tillgång till uppdaterad information kring sin hälsa och en ökad möjlighet till kommunikation med professionella, anhöriga och vänner skall medborgarens självbestämmande öka. Rörelsefrihet och mobilitet är också begrepp som hör till känslan av egenmakt och är ofta ihopkopplade med utvecklingen av ny mobil teknik. Genom den mobila tekniken skall vi som medborgare kunna förflytta oss och ändå ha samma tillgång till information som stöd och kunna kommunicera med de vi behöver för att känna trygghet och säkerhet.

13

Document info
Document views171
Page views171
Page last viewedThu Dec 08 00:46:41 UTC 2016
Pages53
Paragraphs1000
Words20476

Comments