X hits on this document

200 views

0 shares

0 downloads

0 comments

15 / 53

3 Del ett - Varför och hur används dagens larm?

Denna del av projektet skedde som en studie inom projektkurs 2 i Arena Livsstil hälsa och teknik, Luleå tekniska universitet och projektgruppen bestod av studenterna John Folkesson, Jonas Malmqvist och Helena Rådström. Handledare var en av författarna till denna forskningsrapport, Anita Melander Wikman. För att få veta hur trygghetslarm används analyserades data från alla inkomna trygghetslarm som registrerats i Luleå kommun under en femdagarsperiod. Dessa fem dagar är slumpvis utvalda men sammanhängande under perioden 2005-08-01 till 2005-08-05.

3.1 Funktion av dagens trygghetslarm

De trygghetslarm som används idag är avsedda för akuta situationer som exempelvis vid hastigt insjuknande, olycksfall, vid behov av ambulans etc. då individen inte kan vänta till hemtjänsten kommer. Trygghetslarmet är däremot inte ämnat som hjälp vid icke akuta situationer såsom medicinering, hushållsgöromål och uppassning – dessa uppdrag åligger hemtjänsten (Social förvaltningen, Luleå kommun). Vid ett eventuellt behov av hjälp trycker brukaren på sin larmknapp som antingen sitter som en klocka runt handleden eller som ett halsband runt halsen. Personal svarar i den vita trygghetstelefonen som brukaren har någonstans i sitt hem (se figur 1). Larm inom Luleå kommun sänds till larmcentralen vid Äldrecentrum Fyren3. När larmet mottagits och personalen svarat på larmet kan det ske tal- kontakt mellan brukaren och personalen genom trygghetstelefonen. Telefonen är ansluten till telefonlinjen samt ett eluttag. Vid eventuellt strömavbrott slås inte telefonen ut eftersom ett backup-system i form av batterier finns i telefonen. Detta gäller dock inte hos alla teleoperatörer. Brukare får därför ett informationsblad över vilka teleoperatörer som har denna funktion.

Figur 1 Trygghetslarm i form av ett armband samt en trygghetstelefon (Attendogroup).

Personal svarar via en högtalartelefon som brukaren har någonstans i sitt hem. Larmet sänds till en larmcentral. När larmet mottagits och personalen svarat på larmet kan det ske tal- kontakt mellan brukaren och personalen genom trygghetstelefonen. Telefonen är ansluten till telefonlinjen samt ett eluttag. Trygghetslarmet har en räckvidd i hela hemmet och cirka tio meter utanför, därefter blir larmet obrukbart. Skulle brukaren larma utanför hemmet, utanför tio-meters zonen, kan däremot ingen tal-kontakt upprättas. En detalj brukare måste känna till är att det inte går att ringa samtidigt som man larmar. Funktionen av larmet kan också vara beroende av vilken teleoperatör man valt. Trygghetslarmet har en räckvidd i hela hemmet och cirka tio meter utanför, därefter blir larmet obrukbart. Skulle brukaren larma utanför hemmet, utanför tiometerszonen, kan däremot ingen tal-kontakt upprättas. En detalj brukare måste

3 Resurscentrum Fyren ligger centralt beläget i Luleå intill Sundsgårdens äldreboende. Där finns lokaler för social samvaro, rehabilitering och "pensionatsvistelse" under kortare perioder. Fyren är en viktig utvecklingsresurs för äldreomsorgen i Luleå. Där finns även larmcentralen där trygghetslarmen i Luleå kommun tas emot och åtgärd bestäms.

14

Document info
Document views200
Page views200
Page last viewedTue Jan 17 13:13:03 UTC 2017
Pages53
Paragraphs1000
Words20476

Comments