X hits on this document

141 views

0 shares

0 downloads

0 comments

16 / 53

känna till är att det inte går att ringa samtidigt som man larmar (Socialförvaltningen, Luleå kommun). Det innebär att trygghetslarmet i många fall kan komma att fungera som en begränsning av rörelseförmågan och därmed även påverka rörelsebeteendet i form av minskad rörelsefrihet.

Peeters (2000) menar att det de äldre människorna ogillar produkter som kategoriserar dem som gamla. Att använda ett synligt trygghetslarm kan göra att många äldre känner sig stigmatiserade. Trygghetslarm är något som många äldre associerar till sjukdom och beroende. Detta gör att trygghetslarmen bara når ut till en liten del av den potentiella marknaden och att många äldre börjar använda larmen i ett sent skede. Dessutom väljer många äldre att gömma trygghetslarmet från omgivningen genom exempelvis att dölja det innanför tröjan. I artikeln kan man även läsa att trygghetslarm minskar de äldres flexibilitet och minskar deras möjligheter att leva ett socialt liv. Under 1980-talet diskuterades den stora potential som fanns bakom de vanliga trygghetslarmen. Det talades om rökdetektorer, inbrottslarm, aktivitetsövervakning, teleövervakning och mycket mer. Trots diskussionerna på 80-talet har trygghetslarmen exploaterats och utvecklats i mycket liten skala (Thie, 1998).

Figur 2 Funktion av dagens trygghetslarm (fritt efter original från Trygghetslarm.nu).

3.2 Frågeställningar Del ett svarar på följande frågeställningar:

    • Hur används trygghetslarm?

    • Av vilken anledning larmar brukaren?

    • Hur åtgärdas larmen och av vem?

    • Hur kan larmen utvecklas?

      • 3.3

        Genomförande

För att få veta hur trygghetslarm används analyserades data från alla inkomna trygghetslarm som registrerats i Luleå kommun under en femdagarsperiod. Dessa fem dagar är slumpvis utvalda men sammanhängande under perioden 2005-08-01 till 2005-08-05. Detta material sammanställdes utifrån larmningens tidpunkt på dygnet, samt larmorsak och larmåtgärd. Intervjuer med larmpersonal Elsa Berg och Eeva-Kajsa Nilsson vid Äldrecentrum Fyren, Luleå gjordes (2005-11-21). Projektgruppen som sammanställt materialet och diskuterat resultatet bestod av John Folkesson, Jonas Malmqvist och Helena Rådström.

3.4 Resultat

Resultatet som redovisas är dels data från det informationssystem, Wilma, som larmpersonalen vid Fyrens äldreboende använder, dels data från intervjuerna med larmpersonalen.

15

Document info
Document views141
Page views141
Page last viewedFri Dec 02 22:30:10 UTC 2016
Pages53
Paragraphs1000
Words20476

Comments