X hits on this document

139 views

0 shares

0 downloads

0 comments

19 / 53

behöver sändas ut på plats, utan de har samtalat med brukaren en stund för att lösa uppkommen situation. Kategorin ”Antecknat” innebär att Fyrens larmpersonal noterat meddelanden från brukaren och dylikt. Tabell 1, tabell 2 och tabell 3 har alla olika summor. Detta beror enligt den intervjuade larmpersonalen på att om en brukare larmar två gånger på rad registreras det som ett inkommet larm men som två orsaker. Att antalet åtgärder är fler än registrerade larm och även orsaker har sin förklaring i att vissa larmorsaker har krävt mer än en åtgärd. Att personalen registrerar sin återkomst till larmcentralen, det vill säga ”Åtgärd Fyren”, är även en förklaring.

Diskussion Utifrån resultaten har projektgruppen John Folkesson, Jonas Malmqvist och Helena Rådström gjort följande diskussion. Av tabellerna att döma finns ett stort behov av trygghetslarm hos de äldre människorna. Att trygghetslarmen nyttjas kan tydligt konstateras. I Luleå kommun inträffar drygt 100 larm per dygn. Användandet av trygghetslarm skiljer sig från brukare till brukare. Vissa larmar flera gånger per dag medan vissa knappt larmar någon gång per år. Projektgruppen menar att trygghetslarmet används som hjälpmedel för att klara av de dagliga aktiviteterna och för att kunna bo kvar hemma. Identifikationen av vilka äldre människor som larmar och i vilken utsträckning denna typ av ”grupp” larmar skulle kunna ha stor relevans, men ligger utanför denna studie. För dem som enbart har trygghetslarmet som trygghet och ”utifall att” och därmed är mer eller mindre självständig och oberoende av daglig hjälp, är det tänkbart att trygghetslarmet begränsar och inskränker rörligheten och möjlighet att leva ett socialt liv. Eftersom dagens trygghetslarm inte fungerar annat än inomhus kan det hämma modet att våga gå ut och lämna den trygghet som finns i hemmet. Denna problematik konstaterar även Peeters (2000). Om gruppen självständiga är en stor ”användargrupp” är det värdefullt anser projektgruppen att fortsätta utvecklandet av dagens trygghetslarm, så att de även kan känna sig trygga när de rör sig utomhus. Samtidigt är det lika relevant att dagens trygghetslarm utvecklas för dem som är mer beroende och bara rör sig inom hemmet. För denna ”brukargrupp” kommer framför allt att utvecklandet av fallsensorer har stor betydelse enligt projektgruppen. Enligt lagstiftningen (SFS1982:763, SFS 2001:453) ska behov av trygghet tillgodoses. De särskilda bestämmelserna för de äldre människorna (att de ska få möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden med aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra) styrker även att dagens trygghetslarm bör fortsättas utvecklas.

Den klart största larmorsaken är ”Behöver hjälp”. Enligt larmpersonalen innefattar denna kategori bland annat att brukaren har ramlat. ”Ramlat” finns för övrigt även som en egen kategori, vilket gör det otydligt hur vanligt fallföreteelser egentligen är. Enligt Sjukgymnastförbundet (2005-12-02) är fallolyckor betydligt mer vanligt förekommande än vad många tror. De 13 fallolyckor som registrerats under femdagarsperioden kan verka få. Men då kategorin ”Behöver hjälp” också innefattar fall är det enligt projektgruppen tänkbart att det finns ett mörkertal av fallföreteelser som gömmer de sig i denna kategori. Om de som fallit har kunnat larma på en gång, eller om de blivit liggande ett tag innan de kunnat nå larmknappen är okänt. Enligt Peeters (2000) väljer många äldre att inte ha på sig larmet synligt. Om man då exempelvis har larmet innanför tröjan blir det svårare att komma åt larmknappen. Med detta menar projektgruppen att ett trygghetslarm med fallsensor är en fördel, eftersom det skulle larma av sig själv vid ett fall. Däremot skulle kanske detta innebära att trygghetslarmet blir större vilket gör trygghetslarmet mer otympligt. Samtidigt borde fördelarna överväga nackdelarna enligt projektgruppen.

18

Document info
Document views139
Page views139
Page last viewedFri Oct 28 21:48:36 UTC 2016
Pages53
Paragraphs1000
Words20476

Comments