X hits on this document

153 views

0 shares

0 downloads

0 comments

20 / 53

Problematiken kring fellarmningen är inte bra konstaterar projektgruppen. Brukarna ska inte behöva känna sig rädda eller stötta på grund av att trygghetslarmet fellarmar, men att helt och hållet kunna utesluta fellarmsproblematik vore nästintill omöjligt. För så länge ett larm är i bruk kan det av misstag aktiveras och fellarma. Fallsensorenheten på det nya mobila larmet skulle enligt projektgruppen kunna innebära ytterligare en risk för fellarmning. Skulle den av misstag tappas i golvet t.ex. skulle ännu en typ av fellarm uppstå.

När det gäller registrerandet av ”Socialt larm” diskuterar projektgruppen huruvida statistiken överensstämmer med verkligheten. De anser att det är samma oklarhet med denna kategori som med kategorin ”Ramlat”. Sociala inslag finns inte enbart i kategorin ”Socialt larm” utan även i ”Förfrågan”, ”Otrygg/oro” och ”Behöver hjälp”. Det är alltså oklart hur stor del av larmen som utgörs av denna orsak. Larmåtgärderna kräver vid de allra flesta larm fysisk kontroll, det vill säga att någon personal varit på plats hos brukare för att personligen kontrollera den uppkomna situationen. Antalet registrerade ”Åter Fyren” överensstämmer inte med antalet utskickad personal, men detta har ingen större relevans. Projektgruppen anser att utveckling av datasystemet ”Wilma” kan vara av betydelse. Om åtgärder och orsaker blir tydligare definierat och kategorierna mera renodlade skulle det i sin tur kunna leda till en kvalitetsutveckling, eftersom det skulle underlätta utvärdering av larmverksamheten.

Enligt Janssons (2004) licentiatavhandling om vårdbiträdens åsikter, erfarenheter och förväntningar angående tekniken inom vården konstateras att personalen hade en vana att använda sig av teknik, dock inte att använda sig av IT-system som hjälpmedel vid hemtjänst. Det fanns svårigheter att förstå hur de skulle använda IKT i sitt arbete. Likaså svårt att hjälpa till att utveckla IKT, då det upplevde det svårt att veta vad de själva behöver. Detta är enligt projektgruppen en problematisk situation eftersom vårdpersonalen hamnar någonstans mitt emellan. Produktutvecklare kan tänkas främst se till brukarens/klientens behov medan vårdpersonalen kan förbises. Vårdpersonalen har en mycket viktig roll vid användningen av trygghetslarm. De är en andra part i ”systemet” och därför är det relevant att de vet och förstår innebörden av sin roll i utvecklingen.

Slutligen konstaterar projektgruppen mot bakgrund av studiens resultat och vetskapen om projektet Mobilt trygghetslarm (2005), att utvecklingen av trygghetslarmen är på väg åt rätt håll. Förekomsten av fallolyckor bland de äldre medför att det är av stor betydelse att trygghetslarmen utrustas med en fallsensor (Nelson et.al., 2004). För att de äldre människorna ska ha möjlighet, och fram för allt kunna känna sig trygga, att röra sig utomhus är navigationssystem som GPRS av stor relevans. Utvecklingen inom trygghetslarm går stadigt framåt och inom en snar framtid finns förhoppningsvis ett trygghetslarm på marknaden som kan erbjuda de äldre människorna mer mobilitet och trygghet.

19

Document info
Document views153
Page views153
Page last viewedSun Dec 04 12:47:53 UTC 2016
Pages53
Paragraphs1000
Words20476

Comments