X hits on this document

148 views

0 shares

0 downloads

0 comments

21 / 53

4. Del två – Hur upplever testpersoner användandet av ett mobilt larm?

Med ovanstående kunskap om hur dagens trygghetslarm begränsar rörelsefriheten eftersom tekniken inte fungerar utanför 10 meters radien så var det intressant att studera om ett mobilt larm skulle påverka rörelsefriheten. För att göra detta möjligt utvecklade forskare på Luleå tekniks universitet, Institutionen för systemteknik, en teknisk lösning för ett mobilt trygghetslarm med falldetektor för automatiskt larm, positionering och larmkommunikation via GPRS. Syftet med projektet var att studera dessa tekniska lösningar, hur larmet skulle mottagas, vilka konsekvenser detta skulle medföra för brukare, samt hur arbetsrutiner skulle kunna ändras. En applikation för ett trygghetslarm i en mobil klient utvecklades samt en applikation för hantering av larmet (mottagar del). Syftet med del två av denna studie var att utvärdera detta mobila larmsystem ur ett empowerment perspektiv.

4.1 Frågeställningar De frågeställningar som vi ville ha svar på i denna studie var:

    • Hur påverkas rörelsefriheten vid användningen av ett mobilt larm?

    • Hur påverkas integriteten vid användningen av ett mobilt larm?

    • Hur påverkas tryggheten vid användningen av ett mobilt larm?

      • 4.2

        Metod

Under följande avsnitt kommer genomförandet av interventionen/fältprovet att beskrivas, beskrivning av de brukare som testat larmet samt metoder för insamling av data.

4.2.1 Urval och beskrivning av testpersonerna

Testpersonerna var totalt 9 personer i ålder 60-87 år. Sex kvinnor och tre män. Alla bodde i eget boende, lägenhet eller villa. Fyra personer var äldre utan funktionsnedsättning som lever ett aktivt liv som pensionärer och fem äldre hade funktionsnedsättning som balanshinder, yrsel och rörelsesvårigheter.

Ändamålsenligt urval användes, vilket innebär att testpersonerna valts ut medvetet för att få svar på studiens syfte (jfr. Patton, 2002). Urvalskriterierna var att hälften av gruppen skulle bestå av äldre utan funktionsnedsättning, som var aktiva och intresserade av att använda ny teknik. Hälften av gruppen testpersoner skulle vara äldre med traditionellt trygghetslarm och hemtjänst som hade promenader som bistånd. Testpersonerna rekryterades av enhetscheferna för två enheter, enheten Ordinärt boende och Trygghetslarmet, inom respektive Bodens och Luleå kommun samt genom förfrågan till en referensgrupp av pensionärsorganisationer i Luleå kommun.

Testpersonernas rörlighet/mobilitet För att få inom hur stort område eller hur stor rörelseradie/livsutrymme testpersonerna rört sig under den senaste fyra veckors perioden användes instrumentet Life Assessment Scale (LSA). LSA mäter rörlighet/mobilitet och används för att mäta hur stor radie inom och från hemmet som personer rör sig under en 4 veckors period (Peel et.al, 2005). Instrumentet översattes till svenska av en av författarna (se Bilaga 3) och besvarades av testpersonerna i samband med intervjun. Instrumentet LSA mäter en persons fysiska kapacitet och andra faktorer som kan begränsa rörligheten. LSA skalan sträcker sig mellan 0 (”Helt sängbunden”) till 120 (”Reste utanför bostadsorten varje dag utan hjälp”). Testpersonernas mätvärden redovisas i Tabell 4.

20

Document info
Document views148
Page views148
Page last viewedSat Dec 03 16:34:57 UTC 2016
Pages53
Paragraphs1000
Words20476

Comments