X hits on this document

170 views

0 shares

0 downloads

0 comments

23 / 53

anhöriga. I applikationen fanns även ett positioneringsprogram Wisepilot, som startade automatiskt vid larm så testperson gick att lokalisera. Under testperioden inkom 3-4 larm per dag. Larmen i Boden gick i första hand till mottagningsenheten i Boden och larmen i Luleå gick i första hand till mottagningsenheten i Luleå. Kunde inte personalen i Boden svara så gick larmen över till mottagningsenheten i Luleå och vise versa. Personalen som svarade på larmet fungerade även som support och svarade på frågor från testpersonerna. När samtalet avslutades skickades ett SMS med testpersonens position från testpersonens larm till mottagardelen. Personal kunde därefter hämta en karta i mottagardelen och därefter navigera sig till testpersonens position för att hjälpa henne/honom. Figur 3 visar hur larmet var tänkt att fungera.

Figur 3 Funktion av Mobilt trygghetslarm ( Hallberg, 2005).

4.2.4 Kvalitativ intervjumetod

För att få kunskap om hur testpersonerna upplevt användningen av ett mobilt larm samt deras syn på ny teknik som ett stöd för ökad empowerment gjordes intervjuer med samtliga testpersoner. Intervju som metod används ofta när man vill studera människors erfarenheter, kunskap och känslor (Kvale, 1997). Genom intervjun kan de intervjuade med egna ord berätta om och beskriva sina erfarenheter ur ett inifrånperspektiv. Intervjuerna gjordes av en av författarna, Anita Melander Wikman. Intervjuerna skedde i testpersonernas hem och varade mellan 45 minuter till 1½ timma. Intervjuerna hade öppna frågeställningar utifrån en frågeguide och testpersonerna svarade på frågor som ”Kan du berätta om hur du upplevt att använda larmet?” och ”Kan du berätta vad rörelsefrihet betyder för dig?” , ”Vad tänker du på när du här ordet ”rörelsefrihet”?” Intervjuerna bandades och skrevs ned ord för ord. I denna

22

Document info
Document views170
Page views170
Page last viewedWed Dec 07 18:49:32 UTC 2016
Pages53
Paragraphs1000
Words20476

Comments