X hits on this document

145 views

0 shares

0 downloads

0 comments

24 / 53

forskningsrapport har intervjuerna analyserats och kategoriserats utifrån frågeställningarna med hjälp av kvalitativ innehålls analys (jfr Downe-Wamboldt, 1992).

4.5 Resultat

De kategorier som bildades av svaren på forskningsfrågorna var, ”Rörelsefrihet – vad är det?”, ”Trygghet och säkerhet, vad är man rädd för?”, ”Vem skall vara på andra änden av larmet?”, ”Positionering”, ”Hur ska ett mobilt larm se ut från ett brukarperspektiv?” och ”Inställning till ny teknik som ett redskap och hjälpmedel för äldre”. För att belysa resultatet används citat som presenteras i kursiv stil.

4.5.1 Rörelsefrihet – vad är det?

Samtliga testpersoner ombads att ge sin egen definition på rörelsefrihet. Svaren som gavs var att ett trygghetslarm kan ge ökad rörelsefrihet och trygghet, särskilt om det är mobilt och går att använda utanför hemmet. Rörelsefrihet kan också innebära att ha möjlighet att genomföra sina egna önskningar och behov. En testperson uttryckte det så här:

”Jag ser det (rörelsefrihet) som en funktion att du kan genomföra dina egna önskningar och beslut att företa dig och att du inte är beroende av omgivningen va. Det är rörelsefrihet för mig och att du inte har nedsättande funktioner som handikappar dig. Eller att man inte kan använda bilen eller för all del gå med rollator eller gå utan ansträngning.”

En annan testperson såg rörelsefrihet som en nödvändighet för att leva och att livet annars skulle upplevas som mycket påfrestade. Rörelsefriheten upplevdes av flera som starkt kopplad till trygghet. Det var graden av trygghet som avgjorde hur pass stora svängar man tordes röra sig. Det var också frågan om att göra en avvägning innan man gick ut kring hur mycket man trodde att man orakade, så att man skulle vara säker på att orka gå hem igen. En testperson trodde att dessa funderingar ökar med åldern.

Under reflektionen kring rörelsefrihet kom testpersonerna på olika tillfällen när de skulle kunna ha användning för det mobila larmet. Några av testpersonerna kände personer som hade traditionellt larm och som de upplevde hade mer och mer begränsat sitt rörelsefält och gick inte längre så långt hemifrån. Med ett mobilt larm trodde dessa informanter att deras bekanta skulle ha kunnat våga ”ta ut svängarna” lite vidare. En annan testperson som själv hade funktionsnedsättning såg möjligheter med ett mobilt larm när det gällde rörelsefrihet:

”Man skulle kanske till och med våga sticka iväg med rollatorn efter en stig och titta på fåglar, vid en damm eller så där det inte är så mycket människor. Bara för upplevelsen.”

Att ta sig till stugan själv med färdtjänst och övernatta skulle vara en dröm som uppfylldes om man hade ett mobilt larm. Att få större rörelsefrihet. En av testpersonerna erinrade sig ett tillfälle då han testat att åka skidor trots funktionsnedsättning. Han hade fallit och ej kommit åt sin mobiltelefon och reflekterade under intervjun över att om han haft tillgång till ett mobilt larm med fall sensor så skulle larmet ha lösts ut automatiskt. Ett mobilt larm skulle enligt testpersonerna i vissa situationer kunna ersätta en vanlig mobiltelefon om den var lättare att använda. Det var viktigt att det var lätt att använda. En av testpersonerna kände en person som hade ett traditionellt larm använde ändå telefonen när hon ville ha hjälp.

23

Document info
Document views145
Page views145
Page last viewedSat Dec 03 07:04:46 UTC 2016
Pages53
Paragraphs1000
Words20476

Comments