X hits on this document

144 views

0 shares

0 downloads

0 comments

6 / 53

2.1 Fler äldre ger nya utmaningar

Det är allmänt känt att den framtida demografiska utvecklingen innebär en allt högre andel och ett större antal äldre i befolkningen i Sverige. I början av 2000-talet började demografi kurvor dyka upp i olika former av utredningar. Detta gäller inte bara i Sverige utan i hela västvärlden, och även i länder som t.ex. Japan (Europarådet, 2003). Av Sveriges befolkning på cirka 8,9 miljoner invånare är idag ca 17 % över 65 år. År 1968 var 365 000 personer 75 år eller äldre, vilket utgjorde fem procent av befolkningen. Tjugo år senare var antalet 700 000, ca 8,5 procent av befolkningen och för år 2020 prognostiserar Statistiska Centralbyrån (SCB, 2001) antalet till 1 miljon, mer än tio procent av befolkningen är över 75 år. Idag är medellivslängden i Sverige 83 år för kvinnor och 78 år för män (SCB, 2006). Under de senaste 50 åren har medellivslängden ökat med 8 år för kvinnor och 7 år för män och Statistiska Centralbyrån (SCB) bedömer att medellivslängden de närmaste 50 åren kommer att öka med ytterligare 5år. En av de största utmaningarna för ett samhälle med en åldrande befolkning är att ordna vården och omsorgen om de äldre i framtiden. Många äldre håller sig aktiva och friska upp i allt högre ålder men en ökad medellivslängd innebär inte detsamma som en ökad hälsa. Oftast har den demografiska utvecklingen framställts som ett stort problem men nu börjar det även komma en diskussion som innebär att äldreboomen, sedd som ett kluster, även kan innebära en möjlighet ett tillväxtområde (Norén, 2005). Nya tjänster och ny teknik som vänder sig till en växande del äldre i befolkningen utvecklas och testas.

Genom att antalet äldre ökar kommer framtidens sjukdomsmönster att domineras av de sjukdomar som är vanliga i hög ålder och allt fler människor kommer att behöva insatser från hälso- och sjukvården under allt längre tidsperioder. Socialstyrelsen har karaktäriserat utvecklingen genom en typisk vårdstege som innefattar hjärtkirurgi i 65–70-årsåldern, ledplastik kring 70 år, starroperation mellan 70 och 75 år samt vård för höftfraktur kring 80 år (Prop.1999/2000:149). Flera skäl talar därför för att rehabilitering i framtiden alltmer kommer att ske i hemmet. De ekonomiska betingelserna som sjukvården arbetar under gör att sjukvårdens bas behöver stärkas samtidigt som sjukhusen blir mer specialiserade för att ta hand om akuta sjukdomsfall. Rehabilitering utförs redan nu alltmer med hemmet och med primärvården som bas. Detta ligger helt i linje med nya vårdpolitiska tankegångar som att institutionsbaserad rehabilitering i största utsträckning skall undvikas och att patientens/brukarens inflytande över rehabiliteringsprocessen skall stärkas. Sjukgymnastikens kunskapsområde innebär studier av människans rörelsebeteende och rörelseförmåga med fokus på hälsa och ohälsa (LSR, 1997). Förutsättningar för rörelseförmåga, samt orsaker till bristfällig rörelseförmåga och bristfälligt rörelsebeteende är därför viktiga att studera.

5

Document info
Document views144
Page views144
Page last viewedSat Dec 03 06:54:32 UTC 2016
Pages53
Paragraphs1000
Words20476

Comments