X hits on this document

180 views

0 shares

0 downloads

0 comments

7 / 53

2.2 Hälsa vård och trygghet

God hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen och respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet är hälso- och sjukvården mål1. Vården ska tillgodose behov av trygghet, vara lättillgänglig och bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet. Målen för hälso- och sjukvården som beskrivs i 2 § hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) innebär att god vård skall vara tillgänglig för alla och fördelad efter behov och öppet redovisade prioriteringar samt att vården skall vara demokratiskt styrd, dvs. att medborgarna skall ha inflytande över alla avgörande beslut. Kommunen ska erbjuda en god hälso- och sjukvård till dem som vistas där, både på sjukhus och i hemmen (SFS 1982:763). Enligt socialtjänstlagen skall socialtjänsten ha som mål att främja människors sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor samt aktiva deltagande i samhällslivet. Det finns särskilda bestämmelser för äldre människor. Dessa är att socialnämnden skall verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Livskvalitet är viktig i alla åldrar. Socialnämnden ska verka för att ge äldre människor det stöd de behöver stöd samt hjälp i hemmet och annan lättåtkomlig service (SFS 2001:453). För att nå upp till målen krävs utveckling på flera områden. Det gäller att öka patientinflytandet, stärka det hälsofrämjande och förebyggande arbetet samt att förbättra hälso- och sjukvårdens tillgänglighet, kontinuitet och samverkan mellan olika verksamhetsområden i vårdens olika delar. En nationell handlingsplan för utveckling av hälso- och sjukvården har skapats (Proposition 1999/2000:149). För att nå upp till målen krävs utveckling på flera områden. Hälso- och sjukvårdens regelsystem har alltså mer och mer anpassats till patientens rätt att som unik individ vara fullt delaktig i behandlingen och att även ta till vara patienternas kompetens som en resurs i vården (Prop.1999/2000:149). Samtidigt som andelen äldre

fortsätter att öka, bedöms andelen i förvärvsarbetande förvärvsarbetande åldrar drygt tre gånger fler än de äldre. vara endast dubbelt så många.(Prop.1999/2000:149).

åldrar En bit

att

minska.

Idag

är

de

i

in på 2020-talet förväntas de

2.3 Fysisk aktivitet och äldre

Forskningen visar att vi människor är skapade för en rätt hög och regelbunden fysisk aktivitet. När det gäller äldres boende har även livsstilen en betydelse för hälsan. Hälsan påverkas alltså av i hur stor utsträckning man kan vara aktiv. Sociala kontakter och socialt stöd hör även de till de stora friskfaktorerna. Flera studier har visat att hög aktivitetsnivå hos äldre minskar risken för funktionshinder, sjukdom och en för tidig död (SOU, 2003). Forskningen visar också att träning är en färskvara och för äldre försvinner effekten snabbare än hos yngre. Därför är det en fördel att skapa möjligheter för äldre att vara aktiva i intressen som skapar motion (Norling, 2004). Intensiv träning kan enligt Norling (2004) göra att syreupptagningsförmåga och muskelstyrka ökar även för äldre och därmed öka möjligheten att klara sig själva. Enligt Äldrepolitiska utredningen Senior 2005 håller de allra flesta ålderspensionärer sig friska och klarar sig själva långt upp i åren och anser att ett självständigt liv med hög livskvalitet bör underlättas högt upp i åldrarna (SOU, 2003) Senior 2005 fokuserar på tre livssituationer: Äldre i arbetslivet, livet efter pensioneringen och vård och

1 Rehabilitering i hemmet styrs av två olika lagstiftningar, vård och rehabilitering styrs av hälso- och sjukvårdslagen (HSL) medan omsorg och hemtjänst styrs av socialtjänstlagen (SoL).

6

Document info
Document views180
Page views180
Page last viewedFri Dec 09 10:29:52 UTC 2016
Pages53
Paragraphs1000
Words20476

Comments