X hits on this document

150 views

0 shares

0 downloads

0 comments

8 / 53

omsorg om äldre Utredningen anser att ett självständigt liv med hög livskvalitet högt upp i åldrarna bör underlättas. Det är även viktigt att stärka pensionärers villkor som medborgare, boende och anhöriga till andra äldre. Man lyfter fram att de flesta ålderspensionärer klarar sig själva långt upp i åldrarna och att detta självständiga liv bör underlättas för framtida generationer. Självbestämmande, personlig utveckling, inflytande och delaktighet i samhällslivet är nyckelbegrepp (Persson & Lexén, 2006).

2.4 Livskvalitet och äldre

Livskvalitet är ett multidimensionellt begrepp som inte har några klara och bestämda gränser. Begreppet används flitigt inom såväl forskning som i dagliga livet (Bond & Corner, 2004). Begreppet livskvalitet kan alltså definieras på många olika sätt. När det gäller äldre och livskvalitet kan vissa nyckelfaktorer som är viktiga för hög livskvalitet för äldre identifieras enligt Bond & Corner (2004). Dessa är subjektiv tillfredsställelse, fysiska och psykiska omgivningsfaktorer, socio-ekonomiska faktorer, kulturella faktorer, hälsostatus, personlighets faktorer och faktorer som påverkar den personliga autonomin. Möjligheten att göra egna val, möjligheten att utöva kontroll och förmågan att kontrollera och klara sig själv i sin egen omgivning påverkar alltså livskvaliteten hos äldre. Den mening som individen lägger i livskvaliteten i den senare delen av sina liv påverkas troligen av politiska, ekonomiska och kulturella influenser i samhället, av individens egna levda erfarenheter; rådande förväntningar och på egna och andras attityder och värderingar (Bond & Corner, 2004).

2.5 Rehabilitering i hemmet

Trots att andelen aktiva äldre med god hälsa ökar så har behovet av vård och rehabilitering ökat under 1990-talet, särskilt när det gäller insatser i högre åldrar. Enligt regeringens utredning (Prop.1999/2000:149) kommer dessa vårdbehov att öka ytterligare bl.a. till följd av den fortsatta utvecklingen inom medicinsk teknik. I samband med Ädelreformen 1992 överfördes ansvaret för hemsjukvård och sjukhem från landsting till kommun. Ordinärt boende innebär att brukaren bor i vanliga hus eller lägenheter medan vårdboende innebär att vårdtagarna bor i privat boende i anpassade hyreslägenheter. Inom vårdboende följer man mer eller mindre sjukvårdens modell (rondsystemet med många och korta insatser och ett delat ansvar bland personalen). Inom ordinärt boende däremot följer personalen inom hemtjänst en mer traditionell organisationsform, där varje vårdbiträde har ansvar för ett antal pensionärer (kontaktmannaskap) och hjälper dem på fasta tider. Vårdbiträdena har fått möjlighet att planera arbetet tillsammans i självständiga arbetslag och grupporganisationen utgår från personliga relationer mellan vårdbiträde och vårdtagare. Mötet mellan vårdbiträde och vårdtagare är själva kärnan i arbetet (SOC 1996:2).

Enligt socialtjänstlagen (SFS 2001:453) krävs att personalen inom hemtjänsten har en betydande bredd i sin kompetens för att kunna tillgodose varierande rehabiliteringsbehov hos brukare. Bedömning av rehabiliteringsbehov, upprättande av behandlingsplaner och uppföljning skall göras av speciell rehabiliteringspersonal. För brukarnas skull är det viktigt att all personal har ett rehabiliterande synsätt när en brukare har drabbats av en funktionsnedsättning. Enligt socialstyrelsens slutrapport om Ädel (SOC 1996:2) framkommer att det finns stora brister när det gäller vård- och rehabiliteringsplanering, uppföljning, dokumentation och informationsöverföring. På grund av förkortade vårdtider inom akutvården får/tar kommunerna över medicinskt färdigbehandlade individer innan man analyserat rehabiliteringsbehovet av kostnadsskäl.

7

Document info
Document views150
Page views150
Page last viewedSun Dec 04 04:37:22 UTC 2016
Pages53
Paragraphs1000
Words20476

Comments