X hits on this document

Word document

Det rumsliga, det rörliga och det medierade - page 11 / 17

66 views

0 shares

3 downloads

0 comments

11 / 17

intressant. Men för att tillämpa det på den geografiska reproduktionen av människors livsvärld krävs först en problematisering av Giddens (och Hägerstrands) rumsbegrepp.

Kulturgeografen Derek Gregory (1989) diskuterar de geografiska aspekterna av struktureringsteorin och kommer med relevant kritik, framför allt sett ifrån ett medieforskningsperspektiv. Gregory menar att tidsgeografins rumsbegrepp är teoretiskt daterat. Det är en instrumentell och närmast essentiell syn på plats och rum, som i mångt och mycket påminner om det a-kulturella perspektivet inom den äldre funktionalistiska traditionen ’spatial science’ inom geografi, trots att både Hägerstrand och Giddens betonar att rummet är en konstituerande del av social interaktion. Gregory, som är mycket inspirerad av David Harveys historisk-materialistiska geografi, menar att perspektivet försummar dels de materiella maktaspekterna; till exempel industrins möjligheter att prägla rummet genom att placera och förflytta arbetsplatser, dels den symboliska dimensionens betydelse för plats och rum; rummet som definieras utifrån vilken mening aktörer tillskriver det samt vilka relationer platsen ingår i (jmf Massey ovan). Det finns numer en relativt stor geografisk samstämmighet om att en plats konstitueras av såväl geografisk lokalisering, materiell form som människors värde- och meningsinvesteringar (Gieryn, 2000: 464f).

Man skulle förvisso kunna invända och säga att struktureringsteorin står för det dubbla förhållandet där platser skapas av mänskliga handlingar samtidigt som platserna gör handlingarna möjliga. Men det som ändå saknas är framför allt Lefebvres bidrag till geografin; att plats och rum produceras, inte minst av medier och representationer (Gregory, 1989; jmf Lefebvre, 1991). En annan kritik kommer från feministiskt håll. Geografen Gil Rose (1993: kap. 2) är kritisk mot tidsgeografins utfästelser om att stå för ett uttömmande perspektiv på det rumsliga samtidigt som man försummar meningsskapande, känsoengagemang och gemenskapsaspekter; faktorer som ofta varit prioriterade inom den feministiska geografin.

Medier och geografisk reproduktion

Jag började detta paper med att diskutera hur publikbegreppet är mitt inne i en ambivalent process av upplösning och expansion. Upplösningen syftar på hur medieanvändning som specifik begivenhet inte längre är lika framträdande eftersom medieanvändningen sipprat ut och genomsyrar stora delar av vardagslivet. Det är också vad expansionen syftar på; var vi än är och vad vi än gör rymmer situationen trådar och band till medierade upplevelser. Därefter diskuterade jag antropologi som ett exempel på att det på grund av både sociala och

Document info
Document views66
Page views69
Page last viewedFri Dec 09 05:52:15 UTC 2016
Pages17
Paragraphs110
Words6648

Comments