X hits on this document

Word document

Det rumsliga, det rörliga och det medierade - page 12 / 17

70 views

0 shares

3 downloads

0 comments

12 / 17

teoretiska förändringar sker saker också inom andra ämnen, vilket har potential att bereda väg för nya forskningsinriktningar – med nya tvärdisciplinära forskningskonstellationer. Två teman framstår som särskilt centrala, det rörliga respektive det rumsliga. Mediernas roll är inte obetydlig för något av dem. Giddens metateoretiska struktureringsteori kan ses som ett sätt att närma sig det rörliga och det rumsliga, framför allt eftersom perspektivet erbjuder ett ’färdigt paket’ beträffande reproduktion samt även innehåller öppningar gentemot tid och rum. I den resterande texten kommer jag att diskutera hur medierna kan ses som regler och resurser, möjligheter och begränsningar, för att uppleva en geografisk stabilitet.

För drygt 20 år sedan beskrev geografen Allan Pred (1981) vikten av att geografin knyts närmare en bredare social teori, bland annat genom ett engagemang i frågan om relationen mellan individ och samhälle, struktur och handling. Pred menade att det redan fanns en indirekt koppling, framför allt genom Hägerstrands tidsgeografi som delade många av utgångspunkterna med social teoris betoning på dialektiken mellan strukturer och vardagsliv (se till exempel Williams, 1965; Berger & Luckman, 1966; Mills, 1971; Bourdieu 1977; Giddens, 1984). Ett roblem med Preds artikel idag är att han i sin gedigna genomgång av tid- och rumskontextualiseringen av dialektiken mellan handling och struktur aldrig nämner medier. Det förefaller orimligt att utelämna medier på det sättet idag med tanke på dels det senaste decenniets medieexpansion (inklusive de digitala medierna), dels den teoretiska utvecklingen där bland annat symboldimensionens betydelse för meningsskapande respektive informations- och kommunikationsteknologins förmåga att krympa avstånd, betonas allt mer.

Geografen Adams (1995) bidrar på ett intressant sätt till denna debatt när han argumenterar för en töjning av personbegreppet i förhållande till den geografiska närvaron, vilket han motiverar med de kommunikationsprocesser en person är inblandad i. Influerad av bland annat McLuhan menar Adams att kommunikation inte kan reduceras till informationsöverföring; ”communication is being; persons literally occupy the media they use; their existence cannot be separated from these symbolic systems” (a a: 268). Tidigare har beskrivits hur struktureringsteorin ser den personliga kommunikationen som konstituerande av aktören, men det nya med Adams artikel är hans fokusering på den medierade kommunikationen och dess förmåga att underminera den tidsgeografiska principen om att en person bara kan vara närvarande på en plats åt gången (a a: 271). Utifrån detta kan man säga att den av medier genomsyrade vardagen förbinder, på ett symboliskt plan, en persons fysiska här och nu med en mångfald av platser. Det har naturligtvis konsekvenser för den ’geografiska’ synen på samhället. Nigel Thrift kommenterar detta:

Document info
Document views70
Page views73
Page last viewedMon Jan 16 13:09:40 UTC 2017
Pages17
Paragraphs110
Words6648

Comments