X hits on this document

Word document

Det rumsliga, det rörliga och det medierade - page 2 / 17

71 views

0 shares

3 downloads

0 comments

2 / 17

och läroböcker är bilden över publikintresset den att det som började som behavioristisk effektforskning har via ’uses and gratification’ gått vidare till kvalitativ receptionsforskning, för att därefter avlösas eller kompletteras med medieetnografi och ett intresse för medieanvändningskontexten. Abercrombie och Longhursts bok Audiences: A Sociological Theory of Performance and Imagination (1998) ger delvis samma bild, men författarna lägger också större tonvikt på de nutida förändringarna. Abercrombie & Longhurst (1998: 3-38) befäster bilden om att publikforskningen historiskt sett genomgått ett antal paradigmatiska skeenden där framför allt tre övergripande paradigm står fram som särskilt tongivande, det vill säga som stått för ramarna för vilka problem som är forskningsbara. I deras historiebeskrivning återfinns ett behaviouristiskt paradigm innehållandes effektforskning och ’uses and gratification’. Detta kom så småningom att avlösas (/komplementeras) med ett paradigm med fokus på ideologisk införlivning och motstånd, framför allt utifrån Stuart Halls ’encoding-decoding’modell, vilket i sin tur fått ge plats åt ett tredje ett paradigm där frågor kring det spektakulära, framträdande och uppträdande i relation till identitetsfrågor står i centrum. Den här typen av vetenskapsteoretiska kategoriseringar i backspegeln förekommer förmodligen inom alla forskningsfält – liksom diskussioner om vilka studier som är de verkligt banbrytande. Som Abercrombie & Longhurst (a a: 3, 32) poängterar är användandet av Kuhns paradigmbegrepp inom samhällsvetenskap och humaniora lite annorlunda än i det avsedda naturvetenskapliga fältet där det handlar om olika synsätt på samma fenomen. Inom samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning måste man även ta hänsyn till reella sociala förändringar. Det kan dessutom vara näst intill omöjligt att skilja sociala förändringar från utvecklingen av de teoretiska ramverk som samhället studeras utifrån. James Careys (1989) eleganta formulering om att medietexter inte bara är representationer av verkligheten utan också för verkligheten – är lika relevant för forskningens texter.1

Här är inte platsen för att göra en beskrivning av publikforskningens historia, men det kan vara värt att se till den allra senaste utvecklingen inom publikforskningen, den som enligt Abercrombie & Longhurst bär många tecken på ett teoretiskt paradigmskifte. Detta skifte är något annat, något större, än skillnaden mellan receptionsforskning och den senare medieetnografin – även om den frågan är en del av paradigmskiftet. Abercrombie & Longhurst pekar på en Cultural Studies-initierad forskningsriktning där ideologi, hegemoni och social reproduktion – framför allt representerat av Halls modell för ’encoding-decoding’ –

1 Jämför Giddens resonemang om den dubbla hermeneutiken (1984: xxxii-xxxv)

Document info
Document views71
Page views74
Page last viewedWed Jan 18 09:23:35 UTC 2017
Pages17
Paragraphs110
Words6648

Comments