X hits on this document

Word document

Det rumsliga, det rörliga och det medierade - page 3 / 17

65 views

0 shares

3 downloads

0 comments

3 / 17

Detta är ingalunda en avsomnad forskningstradition, men det har, som Abercrombie & Longhurst (a a: 28-36) pekat på, framkommit en del inre spänningar, framför allt gällande publikens tolkningsfrihet, svårigheten att ’operationalisera’ komplexa hegemonimodeller som omfattar mer än enstaka medietexter samt frågan om hur man skall se på makt (centraliserad eller decentraliserad). Dessa interna spänningar i kombination med reella förändringar av medielandskapet där utbudet fullkomligt exploderat och bland annat lett till en professionalisering av mediepubliken, har lagt grunden för ett paradigmskifte, menar Abercrombie & Longhurst (a a: 36f). I den senaste publikforskningen är det inte förhållandet mellan den medierade texten och den tolkande användaren som är i fokus, snarare är det människors förhållande till medier på en mer allmängiltig nivå:

[T]he qualities and experiences of being a member of an audience have begun to leak out from specific performance events which previously contained them, into the wider realms of everyday life. Being a member of an audience becomes a mundane event (Abercrombie & Longhurst, 1998: 36f).

Centralt i det paradigm som Abercrombie & Longhurst ser i annalkande återfinns identitetsskapande och vardagsliv. Medierna blir en oskiljbar del av dessa processer. Vi är inte enbart mediekonsumenter under tidningsläsningen vid frukost och TV-tittandet på kvällen, vi är åskådare och åskådade hela tiden. Abercrombie & Longhurst pekar ut Willis bok Common Culture från 1990 som en viktig milstolpe, även om den i grunden handlar om motståndsstrategier. I Willis etnografiska studie är publiken inte bara aktiva meningsskapare, de är också symbolproducenter. Medierna används som råmaterial för expressiva uttryck för vem man är och vart man är på väg (Abercrombie & Longhurst, 1998: 24f; jmf Willis, 1990: 30).

Abercrombie & Longhursts relativt vaga skiss av ett nytt paradigm får kritik av Couldry som menar att de tar allt för lätt på maktbegreppet och sociala, strukturella skillnader (Couldry, 2000: 21). Jag finner det ändå tilltalande, framför allt det faktum att man tänjer publikbegreppet och låter det rymma mer än det specifika mediekonsumtionstillfället. Istället är medierna och medieanvändningen en ständigt närvarande dimension i livsvärldens alla skrymslen och vrår som har betydelse oavsett vilken aktivitet vi är upptagna med. Undvikandet av att se medier och medieanvändning i isolation bereder väg till att knyta publikforskningen till en bredare kulturteoretisk kontext, vilket är i linje med den brittiska cultural studies-traditionen: ”One of [Stuart Hall’s] major contribution in this field has always

Document info
Document views65
Page views68
Page last viewedThu Dec 08 10:21:10 UTC 2016
Pages17
Paragraphs110
Words6648

Comments