X hits on this document

Word document

Det rumsliga, det rörliga och det medierade - page 5 / 17

68 views

0 shares

3 downloads

0 comments

5 / 17

nation-state an especially vital part of the contemporary anthropological agenda” (1997a: 3f).

Båda exemplen ger uttryck för förändring. Det är en förändring som i likhet med utvecklingen inom publikforskningen kan spåras till såväl den sociala verkligheten som utveckling av, eller fokusförskjutning inom, den antropologiska teorin. Båda dessa komponenter är viktiga. Det är svårt att förneka att rörligheten av människor, medier, teknologier och ideologier har ökat (jmf Appadurai, 1990), samtidigt som det i sig inte får skymma sikten för att global rörlighet inte är något nytt historiskt fenomen (Massey, 1994). Den kulturella periferin som ett i högsta grad påtagligt inslag i vardagen är en erfarenhet som urbana människor i västvärlden har gemensam med befolkningen i kolonialiserade länder under kolonialepoken (Massey, 1995). Man kan dock konstatera att intensiteten ökat.

Den andra komponenten, teoretisk utveckling, är lika betydelsefull. Det är inte så att sociala förändringar per automatik avspeglar sig i forskningsfynden. De måste sökas efter. Med speciella glasögon eller perspektiv. I antropologins fall har det funnits ett mer eller mindre outtalat fundament i att identifiera och etnografiskt studera sociokulturella platser; perifera samhällen med fixerade sociala relationer och kulturella ritualer lokaliserade i tid och rum, där samhället i sig utgör en egen kultur sprunget ur lokala förhållanden. I ett sådant perspektiv ses världen som en mosaik av separata samhällen, var och ett med sin egen kultur. Kulturen, människorna och samhället blir på så sätt förankrade i den lokala platsen (Gupta Ferguson, 1997a; Rapport & Dawson, 1998). En nyvunnen antropologisk reflexivitet har dock problematiserat kulturen och människornas platsförankring, med tillhörande risk för exotisering av den andre (se Hannerz, 1996; Appadurai, 1996). Marcus och Fisher lanserar exempelvis begreppet kulturell kritik inom antropologin med syftet att utifrån etnografiska observationer kunna ställa kritiska frågor också till vårt eget samhälle. Gupta & Ferguson är dock kritiska till Marcus & Fisher eftersom de menar att ansatsen bär på alltför mycket gammalt bagage om den kulturella skillnaden mellan ’vårt eget samhälle’ och ’andra samhällen’ (1997b: 42). Istället för att betrakta kulturella skillnader som naturliga och som utgångspunkt för forskning, bör målet för antropologin vara att avtäcka den historiska process som skapar skillnaderna (a a: 46): ”the point […] is that all associations of place, people, and culture are social and historical creations to be explained, not given natural facts” (Gupta & Ferguson, 1997a: 4).

Document info
Document views68
Page views71
Page last viewedSat Dec 10 22:59:36 UTC 2016
Pages17
Paragraphs110
Words6648

Comments